Patent, immateriella rättigheter & juridik

Här är 4 punkter kring patent som är värt att känna till – och som kan göra din ansökningsprocess så smidig som möjligt!

1. Patentera innan publicering!

Tänk på att uppfinningen, för att kunna patenteras, måste vara ny i förhållande till vad som är allmänt tillgängligt på patentansökans inlämningsdag. Det innebär att publicerade forskningsresultat inte kan beviljas patent.

En tidsskriftartikel anses publicerad på den officiella publiceringsdagen. Att lämna in en tidsskriftartikel för "peer review" anses inte utgöra en publicering. Det har dock förekommit fall där information läckt ut under "peer review", vilket senare har hindrat att patentet beviljats.

Den allmänna rekommendationen är därför att patentansökan ska lämnas in innan en artikel skickas till "peer review", eller i alla fall innan det datum då artikeln blir accepterad för publicering. Försäkra dig också om att det material som skickas in är hemligstämplat. 

Till publiceringar räknas de flesta forskningsansökningar, som ofta blir offentliga direkt vid registrering, muntliga presentationer vid seminarier, e-postutskick och så vidare.

I USA, Kanada, Australien och Japan går det att lämna in en patentansökan 6-12 månader efter publicering (så kallad grace period). Denna möjlighet finns dock inte i Europa, vilket – tillsammans med en viss legal osäkerhet före inlämnandet av patentansökan – gör att grace period endast bör användas i undantagsfall.

När en patentansökan är inlämnad går det bra att publicera informationen. Men tänk på att inte publicera ny information som eventuellt tillkommit efter att ansökningshandlingarna är inlämnade.

2. Är uppfinningen ny och patenterbar?

Innan du påbörjar din ansökan är det också viktigt att du försäkrar dig om att uppfinningen skiljer sig tillräckligt från redan känd teknik och att den verkligen gå att patentera.

Enklaste sättet att ta reda på det är att söka i patentdatabaser, till exempel Espacenet som är en världstäckande patentdatabas med över 60 miljoner dokument. Du hittar länkar till fler bra och kostnadsfria söktjänster här till höger.

Fundera också på vilken nytta som uppfinningen kan medföra, vem som är användare och om du tror att det finns en marknad för produkten.

3. Vem är uppfinnare och vem äger uppfinningen?

Ta reda på vem eller vilka som är uppfinnare så tidigt som möjligt. Uppfinnare är den person som först formulerar idén som ligger till grund för patentansökan. I en forskargrupp kan det var flera som är uppfinnare, men det kan också vara flera som är delaktiga utan att räknas som uppfinnare. 

I Sverige gäller lärarundantaget. Det innebär att lärare och forskare själva äger rätten till sina forskningsresultat. Den som står som sökande till patentet, och därmed äger rättigheterna till uppfinningarna är alltså aldrig Lunds universitet.

Ibland upprättas forskningsavtal som slår fast vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för de olika parterna. Dessa avtal reglerar också äganderätten till forskningsresultatet.

4. Dokumentera!

En noggrann dokumentation är också till stor hjälp när patentansökan ska fyllas i, eftersom det då är viktigt att tillhandahålla så mycket information som möjligt.